Miljoner, miljarder och triljoner
Pengar styr det mesta på den här planeten. Och de som kontrollerar pengarna kontrollerar det som sker. Den här gången skulle jag vilja prata med er om pengarna som vi förväntas investera i våra energi- och vattensystem. Det är mycket och det verkar bli ännu mer inom den närmaste framtiden – och hur ska vi hantera det?
Innan jag går vidare vill jag bjuda in er alla till Värmeks årsmöte den 1:a december 2016 i Stockholm. Där kommer vi att se mer av de utmaningar vi har att ta oss an nästa år. Ni kan anmäla er här!
Pengar – det vi ofta anser oss ha för lite av. Och det kanske är sant om man tittar på de officiella siffror som publiceras av Energimarknadsinspektionen årligen. Vi valde i demokratisk ordning att ha detta system och nu får vi ta hand om konsekvenserna. Kanske är det denna allmänna irritation hos både företag och kunder som kommer att tvinga fram nya tankesätt och nya sätt att driva energi- och vattensystem.
Jag har tidigare talat om energiföretagens olika utmaningar med volymminskning, hållbarhet och teknikutveckling så jag gå inte in på det nu utan tittar i ett litet bredare perspektiv om de förhoppningar världen ställer på alla energi- och vattenverksamheter.
IEA gjorde har publicerat sin första investeringsrapport tidigare i månaden. IEA har aldrig tidigare sysslat med dessa frågor – de har varit givna. Rapporten är intressant och visar på att globalt behöver vi investera i energisystem på en nivå vi aldrig sett tidigare. 30 Triljoner dollar på 15 år! Det är så mycket att det inte går att förstå. Bara EUs del är 1 500 miljarder Euro årligen! Det är nästan 5 gånger Sveriges BNP. Och allt detta bara för att nå Paris-överenskommelsen, med dessa pengar har vi alltså inte gjort nått radikalt nytt utan bara bytt från fossilt till förnybart. Sverige ligger bra till men kommer inte undan utan att göra stora ansträngningar.
Hur ser det då ut på lokal nivå? Vad finns i våra planer? Jo, en hel del och det mesta cirkulerar kring energi- och vattennäten. Det finns ett stort behov av att göra nått åt dessa. Bedömningar pekar på att det behövs ca 100 miljarder över tio år – bara i våra olika energi- och vattennät. Så hur man än vrider och vänder på det kommer det att behövas investeras stora summor, här och i övriga Europa.
Pengarna ska räcka till mycket och jag tror att vi blir tvungna att hitta lösningar som använder den befintliga infrastrukturen på nya och mer effektiva sätt. Det är inte så konstigt att digitaliseringen nu gör sitt insteg i våra verksamheter. Automatisering och effektivisering är en del av lösningen för våra verksamheter och det är tydligt att det finns mycket att göra på den fronten. Värmek har genom FVUs verksamhet redan börjat att ta in tjänster och produkter som hjälper medlemmarna att ta sig an digitaliseringen.
Det är mot den bakgrunden som Värmek nu arbetar med att allt bättre företräda medlemmarna i upphandlingarna av material. Men det är uppenbart att bara upphandling inte kommer att vara tillräckligt för att möta utmaningarna, vi måste hitta ny och bättre teknik, nya sätt att se på vår verksamhet och sannolikt ny kompetens hos de som arbetar hos medlemmarna. Som jag ser det måste vi också se till att den bästa tekniken får spridning så att vi alla får bra lösningar men också så att leverantörerna av god teknik får goda ekonomiska förutsättningar – det ger bättre villkor för medlemmarna. Då blir min slutsats att vi – som energi- och vattensystemägare och köpare av materiel – måste agera samfällt och tillsammans. Det är och därför Värmek arbetar så mycket med att involvera medlemmar i upphandlingarna och att FVU skannar av marknaden efter ny mer effektiv teknik. Tillsammans blir vi starkare men också bättre.
Peter Dahl

